Att resa är verkligen så sjukt underbart, bara ligga i sin egen värld på stranden med musik i öronen, höra mamma långt borta envisas med att jag ska dricka vatten.
Henrik lika rastlös som vanligt ska bråka och leka och skvätta och kasta grejer på mig eller ta min musik eller liknande. Jag saknar t o m det, det är ju hmm inte normalt?
I wanna go back, snacka om impuls. Att bli hemringd från visfestivalen för att "planet går klockan sex imorgon, vi åker till stockholm klockan 17.00 idag, kom hem ?!:)" give me deja vu por favor haha.. fint där