onsdag, november 29, 2006

inlägg om ingenting

Om man börjar skriva deprimerande inlägg kan man inte sluta. Man sitter och kommer på fler och fler och till slut ännu fler saker som gör att man tycker synd om sig själv.
Just nu är listan milslång och den slungar mig i längre ned i marken för var gång det tillkommer något, vilket det har gjort gansksa ofta nu på sistone känns det som.
Högst upp ligger s k i t s n a c k som tar hem segern om och om igen. Men jag antar att det hör till. Fast ändå inte. Jag kan namnge en hög nu som jag fått höra har suttit och snackat. Saker som de för det första inte har en aning om och för det andra saker de ska skita i och för det tredje ska ta med den det handlar om och inte gå med det till andra. Jag är så sjukt trött på den här stan just nu och speciellt årsgång 1988. Alla pratar, direkt eller indirekt. Men det här tar priset.
Jag är kluven, rakt av. Eller nej, inte rakt av. Jag är kluven så den ena delen är typ 1/4 för att jag ska hålla kvar vid vårt beslut och 3/4 som säger att jag ska ge er framför allt dig a bitchslap.
Nu vore jag tacksam med en bok med svar på alla mina frågor kring det här.
Jag har tusen frågor gällande allt, ingenting går som jag vill. Eller jo, mvg på italienskaprovet, tack där.
När man läser det här tror man att jag är en ledsen och deprimerad människa, men så är inte fallet. Raka motsatsen, jag är en glad människa. Ja, det är jag. Men svacka, svacka kära svacka. Den återkommer åtminstone några gånger per år. Nu, är den här på grund av massor saker.
Ingenting går ju, denna vecka har jag lyckats förstöra två klädesplagg jag använder, fått parkeringsböter på 700 kronor, tappat ett par örhängen där var det punkt för det materiella. Över till det som sårar psykiskt, allt prat som ni lyckats åstadkomma, allt prat som hon lyckats åstadkomma, allt prat som han lyckats åstadkomma.
Jag förlorade fotfästet någonstans på vägen här och vinglar fortfarande. Jag har ingen? Det är ju inte sant, sånt säger man bara när man tycker synd om sig själv. Det är a och o för en människa som är deprimerad och tycker synd om sig själv. Att säga; jag har ingen och att lyssna på snyftmusik och associerar till olika händelser. Ja, eller nej. och nu börjar det här bli ordbajs.
Ett inlägg om ingenting.
Trött på sånt nu, that's all I can say.

1 kommentar:

Knuffs sa...

When you're down and troubled
And you need some loving care
And nothing, nothing is going right
Close your eyes and think of me
And soon I will be there
To brighten up even your darkest night

You just call out my name
And you know wherever I am
I'll come running to see you again
Winter, spring, summer or fall
All you have to do is call
And I'll be there you've got a friend


du har alltid mig :)